Introduktion
NYAB har fått uppdraget att bygga ut underhållsdepån för Arlanda Express i Sigtuna kommun. Projektet är en totalentreprenad där allt från markarbeten till installationer ska utföras. Arbetet startar omedelbart och ska vara färdigt i april 2028. Målet är att depån ska kunna ta emot de nya, längre tågen som A‑Train planerar att sätta i trafik. Eftersom depån är en verksamhetskritisk anläggning måste den dagliga driften fortsätta under hela byggperioden. I den här artikeln går vi igenom varför utbyggnaden behövs, hur projektet är organiserat och vad det innebär för både personal och resenärer.
Bakgrund
Arlanda Express är den snabba järnvägsförbindelsen mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats. Tågen kör med hög frekvens och är en viktig del av både pendlarresor och flygplatsanslutning. De tåg som används idag är relativt korta, vilket innebär att depån i Sigtuna räcker till för underhåll och service. Men A‑Train har beställt nya tågset som är betydligt längre för att öka kapaciteten och minska trängseln ombord. För att dessa längre fordon ska kunna rulla in, vända och få service behöver depån byggas ut både i längd och i vissa funktioner som verkstad och spårutrymme. Utan denna utbyggnad skulle de nya tågen inte kunna användas effektivt, vilket skulle försena hela satsningen på ökad kapacitet.
Projektets omfattning
Entreprenaden omfattar flera delar: markarbeten för att jämna ut och förbereda marken, byggnation av nya spår och plattformar, uppförande av ytterligare verkstadsbyggnader samt installation av el, signalteknik och ventilation. Eftersom det är en totalentreprenad ansvarar NYAB för att samordna alla underentreprenörer, hålla tidsplanen och säkerställa att kvaliteten uppfyller både A‑Trains och Trafikverkets krav. Projektet innefattar också förberedelser för framtida utbyggnader, exempelvis genom att lämna utrymme för extra spår om behovet skulle öka ytterligare längre fram.
Varför behövs utbyggnaden
De nya tågen är upp till 25 % längre än dagens fordonsflotta. Detta innebär att de kräver längre uppställningsplatser, bredare verkstadsytor och starkare lyftanordningar för att kunna lyfta vagnar för underhåll. Om depån inte byggs ut skulle tågen behöva stå kvar på huvudspåret eller köras till en annan anläggning för service, vilket skulle öka både driftskostnader och risk för förseningar. Dessutom ger en större depå möjlighet att utföra fler underhållsarbeten parallellt, vilket ökar tillgängligheten och minskar stilleståndstiden för tågen. Sammanfattningsvis är utbyggnaden en nödvändig investering för att kunna utnyttja hela potentialen hos de nya tågen och säkerställa en pålitlig tjänst för resenärerna.
Hur arbetet görs utan att störa driften
Eftersom depån är i ständig användning måste byggarbetet planeras noggrant för att inte påverka den dagliga underhålls- och servicen av tågen. NYAB använder en fasad byggstrategi där arbetsområdet delas upp i mindre zoner. I varje zon avslutas ett arbetssteg innan nästa påbörjas, och varje zon är avskild från de aktiva spåren med hjälp av temporära barriärer och tydlig skyltning. Arbete som kräver avstängning av spår läggs till nätter eller helger när tågtrafiken är lägst. Dessutom har man infört ett kommunikationssystem där depåpersonal får dagliga uppdateringar om var byggnadsarbetet pågår och vilka försiktighetsåtgärder som gäller. På så sätt kan tågen fortsätta rulla in för service medan nya delar av depån byggs bredvid.
Tidsplan och milstolpar
Projektet har delats upp i flera tydliga faser. Första fasen, som startar omgående, omfattar markförberedelser och installation av temporära infrastrukturer. Sedan följer byggnation av nya spår och plattformar, vilket förväntas vara klart kring slutet av 2025. Därefter kommer verkstadsbyggnaderna att resas och utrustas med teknisk utrustning, en process som beräknas ta ungefär ett år. Slutligen återstår finjusteringar, provkörningar och överlämning till A‑Train, vilket ska vara färdigt i april 2028. Varje milstolpe följs av interna kvalitetskontroller och avstämningar med beställaren för att säkerställa att allt går enligt plan.
Teknik och material
För att klara de högre belastningarna från de längre tågen används förstärkt spårballast och svetsade spår av högkvalitativt stål. Verkstadsbyggnaderna får en stålram med isolerande väggar som både håller värmen inne och minskar ljudnivån. Elförsörjningen uppgraderas med nya transformatorer och kraftkablar som klarar högre effektbehov för lyft och diagnosutrustning. Dessutom installerar man ett modernt övervakningssystem som kontinuerligt mäter spårgeometri, temperatur och belastning, vilket gör det möjligt att upptäcka slitage innan det blir ett problem. Alla material väljs med hänsyn till både hållbarhet och lång livslängd, vilket minskar behovet av framtida underhållsarbeten.
Miljö- och säkerhetsaspekter
Byggnationen sker med strikta miljökrav. Avfall sorteras på plats och så mycket som möjligt återvinns eller återanvänds. Maskinerna som använd är av senaste generation och uppfyller strikta utsläppsnormer för både partiklar och koldioxid. För att minimera störningar för närboende har man satt upp ljuddämpande skärmar kring de mest bullriga arbetsområdena och begränsat arbete med hög ljudnivå till dagtid när omgivningen är mindre känslig. Säkerheten är också högsta prioritet: alla arbetare genomgår regelbundna säkerhetsutbildningar, och det finns tydliga rutiner för hantering av tunga lyft, arbete på höjd och hantering av elektriska system. Regelbundna skyddsronder och ett nära samarbete med skyddsombud säkerställer att riskerna minimeras.
Vad betyder detta för resenärer
För den som pendlar eller flyger till Arlanda innebär utbyggnaden en mer pålitlig tjänst. Med längre tåg kan fler platser erbjudas per avgång, vilket minskar trängsel och gör resan bekväm
