Peab installerar ett nytt varningssystem för laviner och stenras längs Malmbanan i Abisko
I ett samarbete med Trafikverket har byggföretaget Peab fått uppdraget att sätta upp fyra detekteringsstationer längs den hårt trafikerade järnvägen Malmbanan, mellan Abisko och Björkliden. Målet är att upptäcka snö- och stenras i realtid så att tåg kan stoppas innan de träffas av ett skred. Systemet är ett pilotprojekt som testar teknik som redan används i Alperna och Nordamerika, men som nu kommer till Sverige för första gången.
Varför behövs ett varningssystem just här?
Sträckan mellan Abisko och Björkliden ligger vid Nuoljafjället, där branta bergväggar möter både väg- och tågtrafik. På grund av den branta lutningen och den mängd snö som faller varje vinter bildas ofta laviner och stenras. När ett sådant skred når spåret kan det stanna både person- och godståg, vilket får stora konsekvenser för hela landet. Nästan en tredjedel av Sveriges godstrafik går på Malmbanan, så ett avbrott här påverkar både näringslivet och vardagen för många människor.
Tidigare har Trafikverket använt sig av sprängningar som utförs av Svenska turistföreningen (STF) för att minska lavinrisken, men det är en reaktiv metod – man åtgärdar faran först när den redan finns. Det nya systemet är istället förebyggande: det övervakar berget dygnet runt och varnar så snart något börjar röra sig.
Hur fungerar tekniken?
Kärnan i systemet består av radarsensorer som monteras på master längs bergväggen. Radarn skickar ut elektromagnetiska vågor och mäter hur de studsar tillbaka från snö, is och sten. Genom att analysera dessa reflektioner kan sensorn upptäcka minsta rörelse i materialet – till exempel ett snöskred som börjar lossna eller ett stenblock som börjar glida.
När radarn registrerar en avvikelse aktiveras bildsensorer som tar korta sekvenser av bilder eller videoklipp från samma område. Bilderna används för att bekräfta om det faktiskt handlar om ett lavin- eller stenras eller om det bara är exempelvis fallande is eller djur som rör sig. Om bekräftelsen är positiv skickar systemet ett larm direkt till Trafikverkets trafikledning. Ledningen kan då stoppa ett tåg som närmar sig farozonen, varna personal på plats eller sätta in andra säkerhetsåtgärder innan skredet når spåret.
Allt detta sker i realtid, dygnet runt och året runt, vilket innebär att varningen kommer långt innan något faktiskt når järnvägen.
Vem står bakom tekniken?
Sensornas hårdvara och mjukvara har utvecklats av det schweiziska företaget Geoprevent, som har lång erfarenhet av lavinövervakning i Alperna. I Sverige arbetar Geoprevent tillsammans med Securify, ett företag som är partner till Peab i detta pilotprojekt. Securify står för installation, driftsättning och den löpande övervakningen av systemet tillsammans med Peabs egen personal på plats.
Installationen – från fundament till färdig station
Arbetet började hösten 2022 när Peabs platskontor i Åmål etablerade grunderna för mastfundamenten i Björkliden och Kopparåsen. För att minimera påverkan på den känsliga naturen i Abisko nationalpark, som också är ett Natura 2000‑område, har man valt att bara arbeta inom Trafikverkets avgränsade arbetszon – högst 15 meter från spåret. Alla fordon som används är miljöklassade och man planerar arbetet noggrant så att det inte stör malmtågens täta trafikschema.
Masterna kommer att resas med hjälp av helikopter våren 2023, vilket är ett skonsamt sätt att transportera tung utrustning till svårtillgängliga platser utan att behöva bygga tillfälliga vägar i parken. När masterna är på plats monteras sensorutrustningen, och systemet förväntas vara i drift sommaren 2023.
Hänsyn till natur och miljö
Att jobba inne i en nationalpark ställer höga krav på både säkerhet och miljötänk. Peab har därför tagit fram en detaljerad miljöplan som inkluderar:
- Begränsad tillgång till arbetsområdet – bara den nödvändiga ytan får användas.
- Användning av lågtrycksfordon och elektriska verktyg för att minska utsläpp och buller.
- Återställning av marken efter arbetet – eventuella schaktmassor läggs tillbaka och vegetation planteras där det är möjligt.
- Kontinuerlig dialog med lokala experter och samebyar för att säkerställa att arbeten inte påverkar renbetning eller andra viktiga naturvärden.
Denna försiktiga approach gör att projektet kan genomföras utan att skada den unika fjällmiljön som lockar både turister och forskare till Abisko.
Vad innebär systemet för framtiden?
Om pilotprojektet visar sig vara framgångsrikt kan tekniken skalas upp till andra lavin- och stenrasutsatta delar av Sverige, exempelvis längs Nordlandsbanan eller i fjällområden nära norska gränsen. Ett fungerande varningssystem skulle kunna minska behovet av dyra och störande sprängningar, samtidigt som det ökar säkerheten för både människor och gods.
För Peab är projektet också ett sätt att visa företagets kompetens inom både byggnadsteknik och miljöanpassad anläggningsverksamhet. Douglas Karlsson, platschef på Peab Anläggning i Åmål, säger:
“Målet är att en lavin som träffar ett tåg aldrig ska inträffa. Med hjälp av radarsystemet kommer tågen kunna undvika en olycka. Det är en samhällsviktig fråga, att arbeta förebyggande för ras- och lavinbekämpning i stället för att behöva hantera konsekvenserna från en stor lavin. Jag är väldigt stolt över att Peab kan möjliggöra detta för i Sverige.”
Sammanfattning
Peabs nya lavin- och stenrasvarningssystem längs Malmbanan i Abisko är ett exempel på hur modern teknik kan användas för att skydda både infrastruktur och natur i känsliga miljöer. Genom att övervaka berget med radar och bildsensorer i realtid kan Trafikverket stoppa tåg innan de träffas av ett skred, vilket ökar säkerheten för både person- och godstrafik. Projektet genomförs med stor hänsyn till den unika fjällmiljön i Abisko nationalpark
