Inledning
Under Almedalsveckan 2026 samlades politiker, företrädare för energibranschen och miljöorganisationer kring ett gemensamt bord för att diskutera Sveriges energiomställning. Seminariet som arrangerades av Naturskyddsföreningen hade rubriken ”Vart tog förnybart vägen – och hur påverkar energivalen klimat och biologisk mångfald?”. Trots att ämnet kan låta tekniskt och komplext, handlade diskussionen i grunden om hur vi kan säkerställa att elen vi använder både är ren och skonsam mot naturen. I den här artikeln sammanfattas de viktigaste poängerna från seminariet på ett sätt som är lätt att förstå för tonåringar som vill veta mer om framtidens energi.
Bakgrund till seminariet
Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller förnybar energi. Vattenkraft, vindkraft och solkraft står tillsammans för en stor del av landets elproduktion. Men energiomställningen handlar inte bara om att bygga fler vindkraftverk eller solpaneler. Det handlar också om att tänka på hur utbyggnaden påverkar djur, växter och ekosystem, samt om att se till att vi använder elen så effektivt som möjligt. Naturskyddsföreningen ville därför lyfta tre huvudsakliga teman: energieffektivisering, långsiktiga spelregler för investeringar och hänsyn till biologisk mångfald. Genom att kombinera dessa perspektiv hoppas man kunna skapa ett energisystem som är både stabilt och skonsamt mot planeten.
Vikten av baskraft och förnybart
En av de första talarna var Daniel Vencu Öhrlund Castro från Socialdemokraterna. Han betonade att Sverige behöver både baskraft och förnybar energi för att klara framtidens elbehov. Baskraft – exempelvis vattenkraft och kärnkraft – ger en stabil grund som kan leverera el när vinden inte blåser eller solen inte lyser. Förnybar energi å andra sidan minskar våra klimatutsläpp och är viktig för att nå klimatmålen.
“Vi behöver baskraft, men vi behöver också förnybart. Vi har en god elmix idag och den måste vi värna,” sa Daniel Vencu Öhrlund Castro (S).
Detta innebär att vi inte kan välja enbart en av dessa energikällor utan måste hitta en balans där båda kompletterar varandra. För en tonåring kan man tänka på det som att ha både en grundläggande maträtt (baskraft) och ett varierat tillbehör (förnybart) för att få en näringsrik och god måltid.
Långsiktiga spelregler för investeringar
Hanna Rydhed, som representerade energibranschen, lyfte fram behovet av långsiktiga och förutsägbara regler för dem som vill investera i ny elproduktion. Att bygga ett nytt vindkraftverk eller solcellspark tar flera år och kräver stora pengar. Om reglerna ändras ofta eller om det är oklart vad som gäller framöver, blir det svårt för företag att våga satsa.
“Vi har gjort en jätteresa med den förnybara elen och har i dag ett överskott, men det läget kan snabbt förändras när efterfrågan ökar. Just nu ser vi en inbromsning. Det finns ingen magisk knapp att trycka på för att få ny produktion på plats, därför behöver vi tänka långsiktigt och skapa förutsättningar för att bygga ut den elproduktion som kommer att behövas,” sa Hanna Rydhed.
För att göra detta tydligt kan man jämföra med att planera en skolresa: om man vet exakt vart man ska, hur lång tid det tar och vad som krävs för att få följa med, är det mycket lättare att bestämma sig för att åka. På samma sätt behöver energiföretag tydliga och stabila regler för att våga investera i framtidens elproduktion.
Energieffektivisering i bostäder och service
Lina Håkansdotter Palm, energipolicyexpert, pekade på att den största potentialen för att spara energi finns i våra hem och i lokaler där vi arbetar, studerar eller handlar. Genom att isolera hus bättre, byta till energisnåla fönster, använda LED‑belysning och installera smarta termostater kan vi minska elförbrukningen avsevärt utan att kompromissa med komforten.
“Den största potentialen finns i bostäder och service. Där finns stora möjligheter att effektivisera energianvändningen samtidigt som vi stärker energisystemet,” sa Lina Håkansdotter Palm.
För en tonåring kan detta kännas igen från att man kanske har märkt att det blir kallare i rummet när fönstret är otätt, eller att lampan drar mycket ström om den är gammal. Enkla förbättringar som tätning, nya lampor eller att stänga av apparater när de inte används kan göra stor skillnad – både för plånboken och för miljön.
Transportsektorn och elektrifiering
Kristina Östman, enhetschef för klimat på Naturskyddsföreningen, påpekade att transportsektorn är en av de mest energieffektiva delarna att förbättra – om vi tänker på hela energisystemet. Idag är många bilar, lastbilar och bussar beroende av fossila bränslen som bensin och diesel. Genom att elektrifiera transporterna, alltså byta till elbilar och elbussar, kan vi både minska utsläppen av koldioxid och göra energianvändningen mer effektiv. Elmotorer är nämligen mycket effektivare än förbränningsmotorer när det gäller att omvandla energi till rörelse.
“När vi pratar energieffektivisering behöver vi tänka på hela energisystemet. En av de mest ineffektiva delarna är transportsektorn, där vi fortfarande har ett stort fossilberoende. Att elektrifiera transporterna och minska beroendet av fossila bränslen är också energieffektivisering,” sa Kristina Östman.
För en ung person kan detta liknas vid att byta ut en gammal, törstig skateboard mot en modern eldriven som både går längre på en laddning och är tystare och renare att köra.
Miljömärkning av el och biologisk mångfald
Kim Blomster, produktansvarig för Bra Miljöval Elenergi, förklarade hur miljömärkning av el kan vara ett verktyg för att förena utbyggnad av förnybar energi med hänsyn till naturen. Vanlig förnybar el minskar klimatutsläppen, men den tar inte automatiskt hänsyn till hur kraftverken påverkar djur och växter. En miljömärkt elprodukt innebär att producenten har vidtagit extra åtgärder – exempelvis att anlägga få
