Inledning
Stockholm växer snabbt och allt fler människor behöver ta sig runt i staden och förorterna utan att fastna i bilköer. För att möta det växande resbehovet har SL och regionen låtit göra en stor behovsanalys som pekar ut över 30 möjliga nya tunnelbane- och spårvägssatsningar. Analysen är inte ett byggbeslut, utan ett underlag som ska hjälpa politiker och tjänstemän att prioritera vilka spår som ska byggas först. Målet är att göra kollektivtrafiken både snabbare och mer tillgänglig, särskilt där trängsel redan är ett problem eller där många idag väljer bilen istället för tåg eller buss.
Bakom analysen
Behovsanalysen grundar sig på flera olika källor: resandemönster, befolkningsprognoser, markanvändningsplaner och befintlig kapacitet i tunnelbanan och spårvägarna. Genom att titta på var människor bor, arbetar och studerar har analytikerna kunnat identifiera “hål” i nätet – sträckor där det saknas direktförbindelser och där resenärer tvingas åka via centrala Stockholm för att byta linje. Dessa så kallade tvärresor är ofta både tidskrävande och obekväma, vilket gör att många väljer att köra egen bil istället. Analysen lyfter därför fram fyra geografiska områden där kollektivtrafikandelen är särskilt låg och där nya spår skulle kunna göra störst skillnad.
Tvärförbindelser lyfts fram
De fyra områdena som markerats är:
- Söderort och mellan Nacka och Söderort.
- Västerort, Solna, Sundbyberg och Sollentuna.
- Kista och Solna från nordostsektorn.
- Runt Albano, Universitetet och Ropsten.
I dessa zoner finns det idag få eller inga direktlinjer som går tvärs över staden utan att passera genom T‑centralen eller Slussen. Genom att bygga nya spår som korsar dessa stråk kan resenärer spara tid, minska trängsel på centrala stationer och få ett mer jämnt utnyttjat tunnelbanenet. Analysen pekar på att just tvärförbindelser är nyckeln till att göra kollektivtrafiken attraktivare för de som idag väljer bilen eftersom de slipper långa omvägar och flera byten.
Centrala förslag
I stadskärnan föreslås flera nya tunnelbanelinjer och en spårväg som ska knyta ihop viktiga knutpunkter. Ett av de mest diskuterade förslagen är en tunnelbana från Fridhemsplan till Bromma flygplatsområde, tänkt att gå i den gula linjen. Detta skulle ge flygplatsen en direkt kollektivtrafikanslutning och avlasta busslinjer som idag kör tät trafik mellan staden och flygplatsen. Ett annat förslag är en tunnelbana från Fridhemsplan till Frihamnen, också i den gula linjen, som skulle koppla ihop västra innerstaden med den växande stadsdelen Frihamnen där många nya bostäder och kontor planeras.
Spårvägen Solna–Ropsten lyfts fram som ett sätt att binda ihop norra förorterna med Östermalm och city utan att behöva åka via T‑centralen. Slutligen nämns en tunnelbana mellan Gärdet och Sickla som skulle ge en snabb tvärförbindelse mellan innerstaden och Nackaområdet, något som idag kräver både buss och tunnelbanebyte.
Nordväst och nordost
I nordvästra delen av regionen föreslås flera spårvägs- och tunnelbanelösningar som ska förbättra pendlingen mellan bostadsområden och arbetsplatser. En spårväg mellan Vällingby och Rinkeby skulle koppla ihop två tätbefolkade förorter och ge invånarna en enkel väg till både gröna linjen och den blå linjen via Akalla. En tunnelbana från Hjulsta till Barkarby skulle förlänga den blå linjen västerut och ge direktåtkomst till det växande kommersiella området kring Barkarby station, där många nya kontor och bostäder byggs.
I nordost föreslås en spårväg från Helenelund till Täby, vilket skulle förlänga Tvärbanan norrut och ge invånarna i Täby ett alternativ till att åka buss eller bil mot city. Denna linje skulle också knyta ihop med den kommande spårvägen mellan Solna och Ropsten, vilket skapar ett nätverk av tvärförbindelser som minskar behovet av att åka in till centrala staden för att byta riktning.
Södra länet
Södra delen av Stockholmsregionen får också ett antal förslag som syftar till att stärka kollektivtrafiken i förorterna och knyta ihop dem med varandra och med stadskärnan. Ett av de mest uppmärksammade är en möjlig förlängning av Roslagsbanan från Stockholm City till Tyresö. Detta skulle ge Tyresöborna en direkt järnvägsanslutning mot norra delen av staden och avlasta busslinjer som idag går via Gullmarsplan.
En tunnelbana mellan Fruängen och Kungens kurva skulle koppla ihop den röda linjen med det stora handelsområdet kring Kungens kurva, något som skulle göra det enklare att handla utan att behöva ta bilen. En annan tunnelbaneidé är en förbindelse mellan Hagsätra och Älvsjö, vilket skulle förbättra tvärresandet i södra förorterna och ge invånarna ett alternativ till att åka via Gullmarsplan eller Södra station.
Slutligen föreslås en spårväg mellan Högdalen och Hallunda C via Spårväg Syd. Tanken är att skapa en sammanhängande spårvägslinje som går från Norra Botkyrka genom Flemingsberg (en viktig bytespunkt) och vidare till Högdalen. Detta skulle ge många pendlare i södra förorterna ett pålitligt och snabbt alternativ till att köra bil längs de tungt trafikerade vägarna E4 och E20.
Vad händer nu?
Behovsanalysen är bara ett första steg. Den kommer att användas av SL, regionen och kommunerna när de ska fatta beslut om vilka projekt som ska prioriteras i kommande infrastrukturplaner. Innan någon byggstart kan bli aktuell måste varje förslag genomgå detaljerade utredningar kring kostnad, miljöpåverkan, geotekniska förhållanden och hur det påverkar befintlig trafik. Dessutom måste finansieringen säkras – ett stort projekt som en ny tunnelbanelinje kan kosta flera miljarder kronor, och pengarna behöver komma från både statliga bidrag, regionala skatter och eventuellt privata investerare.
Det finns också en politisk process där olika partier och intresseorganisationer får tycka till. Allmänheten kommer att ges möjlighet att lämna synpunkter under samrådsperioder, vilket innebär att ungdomar som du också kan påverka utformningen av framtida spår. Om tillräckligt många visar stöd för ett visst projekt ökar chansen att det blir verklighet.
Slutsats
Behovsanalysen visar att Stockholmsregionen har över
