Sommarens elpriser väntas bli högre än förra året. Enligt Bixias sommarprognos beräknas det genomsnittliga elpriset uppgå till 62 öre per kilowattimme, jämfört med 33 öre under sommaren i fjol. Bakom utvecklingen ligger framför allt ett stort vattenunderskott i Skandinavien.
Trots att väderprognoserna pekar mot en normal sommar fortsätter det hydrologiska underskottet från vintern och våren att påverka marknaden. Den hydrologiska balansen är omkring 20 TWh lägre än vid samma tidpunkt förra året. Samtidigt bidrar förlängda revisioner vid Oskarshamn 3 samt Ringhals 3 och 4 till att minska den tillgängliga elproduktionen.
– Vi går in i sommaren med betydligt sämre förutsättningar än för ett år sedan. Det gör att vi får de högsta sommarpriserna sedan 2022, även om vi fortfarande är långt ifrån de nivåer vi såg under energikrisen, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
Störst förändring i norra Sverige
De största prisökningarna väntas i de nordliga elområdena SE1 och SE2. Förra sommaren bidrog välfyllda vattenmagasin till låga elpriser, men i år ser förutsättningarna annorlunda ut.
I SE1 väntas elpriset stiga från 14 till 43 öre per kilowattimme, medan prognosen för SE2 är en ökning från 15 till 41 öre per kilowattimme.
– I de nordliga elområdena blir skillnaden mot förra sommaren särskilt tydlig. Elen kostade bara några ören per kilowattimme under delar av förra sommaren och de nivåerna är vi väldigt långt ifrån i år, säger Johan Sigvardsson.
För att förstå varför priserna stiger så mycket i norr kan man tänka på vattenkraften som ett stort batteri. När det finns mycket vatten i magasin kan kraftverken producera el billigt och jämnt. När magasinen är tomma måste man spara på vattnet och kanske köpa el från andra källor, vilket blir dyrare. I år har snösmältningen varit svag och regnet har inte kommit i tillräcklig mängd, så magasinen är halvfulla eller tomma. Det gör att kraftverken måste hålla igen på produktionen och elpriset går upp.
En annan faktor är att vissa kärnkraftverk står stilla för underhåll. Oskarshamn 3 och Ringhals 3 och 4 har haft längre revisioner än planerat, vilket minskar mängden el som kan produceras i norr. När både vattenkraft och kärnkraft ger mindre el måste marknaden förlita sig på andra källor, till exempel gas eller import, och det driver upp priserna.
För ungdomar som kanske inte tänker så mycket på var elen kommer ifrån kan man jämföra med ett batteri i en mobiltelefon. Om batteriet är halvfullt måste du ladda oftare och kanske använda en powerbank som kostar extra. På samma sätt blir elen dyrare när naturens “batteri” (vattenmagasinen) inte är laddat.
Fortsatt högst priser i södra Sverige
Även om prisökningarna är större i norr väntas de högsta elpriserna fortsatt återfinnas i södra Sverige. Prognosen för SE3 är 55 öre per kilowattimme, jämfört med 36 öre förra sommaren. I SE4 väntas priset uppgå till 75 öre per kilowattimme, mot 53 öre året innan.
– Elpriserna är allra högst i SE4, som är mest påverkat av prisutvecklingen på kontinenten. I SE3, Sveriges största förbrukningsområde, dämpas priserna något under sommaren av att efterfrågan minskar som mest där, säger Johan Sigvardsson.
Södra Sverige ligger närmare kontinenten och påverkas starkt av vad som händer i Tyskland, Danmark och Polen. När det blåser mycket där och det produceras mycket vindkraft kan priserna bli låga eller till och med negativa. Men när det är dåligt väder på kontinenten och det produceras mindre förnybar el måste Sverige köpa el därifrån till högre pris.
I år har det varit mindre vind och sol på kontinenten än vad många hade hoppats på. Samtidigt har Tyskland haft flera timmar med negativa elpriser på grund av överskott av solkraft, men det överskottet når inte hela vägen upp till Sverige eftersom vattenkraften i norr måste hålla igen på sin produktion. Det innebär att den prispress som tidigare kom från kontinenten blir svagare, och de svenska priserna i söder håller sig höga.
SE3 är det område där mest el används i Sverige – tänk på städer som Stockholm, Uppsala och Västerås. På sommaren använder folk mindre el för uppvärmning, men fortfarande mycket för kylning, belysning och elektronik. Eftersom efterfrågan är lite lägre kan priserna inte stiga lika mycket som i SE4, där både industrin och hushållen fortfarande behöver mycket el och där kontinentens prisutveckling har större slagkraft.
Färre timmar med negativa elpriser
Bixia bedömer också att antalet timmar med negativa elpriser kommer att minska under sommarmånaderna. De senaste åren har stora överskott av solel på kontinenten periodvis pressat ned priserna även i Sverige.
– I Tyskland kommer vi även i sommar att se många timmar med negativa elpriser. Men när vattenunderskottet är stort i Skandinavien får vi inte samma smittoeffekt från kontinenten. Vattenkraften behöver hushålla mer med vattnet och då uteblir en del av den prispress som vi sett de senaste somrarna, säger Johan Sigvardsson.
Negativa elpriser uppstår när det produceras mer el än vad som förbrukas och marknaden betalar producenter för att ta bort överskottet. Det har hänt ofta när solen skiner starkt över stora solcellsparker i Tyskland och Nederländerna och när vinden blåser kraftigt över Nordsjön. Den extra elen har då flödat över gränserna och tryckt ner priserna även i Sverige.
I år är situationen annorl
