Danmark har fått in bud på två nya områden för havsbaserad vindkraft efter att regeringen har gjort om hela upphandlingsmodellen
Den danska energimyndigheten meddelar att både området North Sea Mid i Nordsjön och Hesselø i Kattegatt har lockat intresse från utvecklare som vill bygga minst 1,8 gigawatt ny kapacitet. Det är en viktig signal efter det uppmärksammade misslyckandet 2024, då Danmarks största havsvindupphandling hittills inte fick ett enda bud. Branschen pekade då på stigande räntor, högre byggkostnader och ett stödsystem som ansågs ekonomiskt ohållbart.
Staten tvingades ändra modellen
Efter fiaskot pausade Danmark flera upphandlingar och inledde samtal med industrin om hur villkoren skulle förbättras. Regeringen kom fram till att den tidigare modellen, där utvecklarna själva skulle bära nästan hela den ekonomiska risken utan statliga subventioner, inte fungerade under dagens marknadsförhållanden.
Den nya modellen bygger i stället på så kallade CfD‑kontrakt (Contract for Difference). I praktiken innebär det att staten lovar utvecklarna ett fast elpris under en lång period, ofta 15‑20 år. Om marknadspriset på el blir lägre än det avtalade priset betalar staten mellanskillnaden; blir priset högre får utvecklarna behålla överskottet. Detta minskar risken för plötsliga förluster och gör det lättare att få finansiering från banker och investerare.
Danmark har också infört större flexibilitet kring projekten. Till exempel får utvecklarna längre tid på sig att färdigställa anläggningarna, och de kan justera vissa tekniska detaljer om nya, mer kostnadseffektiva lösningar dyker upp under vägen. För North Sea Mid har staten satt ett stödtak på ungefär 15,7 miljarder danska kronor, medan Hesselø omfattas av stöd upp till cirka 21,9 miljarder danska kronor. Dessa tak är tänkta att hålla kostnaderna under kontroll samtidigt som de ger tillräckligt med säkerhet för att locka seriösa aktörer.
Minst 2,8 gigawatt ny kapacitet
De tre områden som nu ingår i Danmarks nya upphandlingsrunda är North Sea Mid, Hesselø och North Sea South. Tillsammans ska de kunna leverera minst 2,8 gigawatt havsbaserad vindkraft. North Sea Mid planeras få minst 1 gigawatt kapacitet och Hesselø minst 800 megawatt. North Sea South har inte fått ett exakt minimikrav i samma uttalande, men förväntas bidra med resten för att nå den totala nivån.
Anläggningarna ska enligt plan stå färdiga kring 2032–2034. Ett intressant inslag är möjligheten till “överplantering”, vilket betyder att utvecklarna får installera större kapacitet än de minimikrav som staten har satt. Om tekniken blir billigare eller om efterfrågan på el ökar snabbare än väntat kan de alltså bygga ut mer utan att behöva gå igenom en ny upphandling. Detta ger både flexibilitet och en chans att snabbt skala upp produktionen om marknaden förändras.
Utöver ren energiproduktion ställer Danmark också krav på hållbarhet och samhällsansvar. Alla turbiner måste ha återvinningsbara blad, vilket minskar avfall när verken når slutet av sin livslängd. Det finns också sociala villkor som säkerställer att lokala samhällen får del av fördelarna, exempelvis genom jobbskapande eller investeringar i lokala infrastrukturer. För Hesselø krävs dessutom en så kallad naturinkluderande design – alltså att anläggningarna ska anpassas till marina ekosystem för att minimera störningar på fisk, fåglar och andra vattenlevande organismer.
Vindkraftsbranschen pressas av stigande kostnader
Den danska omstarten speglar ett bredare problem som har drabbat havsvindindustrin över hela världen. Under de senaste åren har priserna på turbiner, stål, installation och finansiering skjutit i höjden. Samtidigt har räntorna gått upp, vilket gör lån dyrare. Resultatet är att många projekt som såg lönsamma ut för några år sedan nu blir olönsamma utan någon form av statligt stöd.
Flera stora energibolag har dragit ner sina investeringar eller helt lämnat upphandlingar. Danska Ørsted, som tidigare var en av de ledande aktörerna inom havsvind, har offentligt varnat för en obalans mellan risk och avkastning i många europeiska projekt. När kostnaderna stiger snabbare än vad elpriserna kan kompensera för, blir det svårt att motivera stora utgifter utan någon garanti för intäkter.
Danmarks nya modell visar hur europeiska regeringar i ökande grad tvingas använda statliga garantier och subventioner för att hålla utbyggnaden av havsbaserad vindkraft vid liv. Genom att erbjuda fasta priser via CfD‑kontrakt minskar man osäkerheten för investerarna och gör det möjligt att långsiktigt planera för en fossilfri energiframtid. Detta är särskilt viktigt för länder som Danmark, som har ambitiösa klimatmål och vill minska sin beroende av fossila bränslen så snabbt som möjligt.
Fakta
Danmark är ett av Europas mest etablerade länder inom havsbaserad vindkraft och hem för både turbintillverkaren Vestas och utvecklaren Ørsted. Landets tidigare upphandlingar byggde på att utvecklarna själva skulle bära större delen av den ekonomiska risken utan statliga subventioner, men modellen kollapsade när kostnader och räntor steg kraftigt under 2023 och 2024.
Den nuvarande förändringen är ett svar på dessa utmaningar och visar att flexibilitet, långsiktig prisgaranti och miljökrav kan gå hand i hand. Om de nya projekten blir verklighet kommer de inte bara att bidra till Danmarks elförsörjning utan också att stärka landets position som en ledande aktör inom förnybar energi i Europa.
Det här är en lättläst version avsedd för tonåringar. Alla siffror och fakta är hämtade från danska energimyndigheten och pålitliga nyhetskällor som Reuters.
