Den europeiska solkraften har sparat EU omkring 10 miljarder euro – motsvarande över 110 miljarder kronor – i uteblivna gasimporter sedan konflikten med Iran eskalerade tidigare i år.
Det här är vad branschorganisationen SolarPower Europe har räknat ut i en ny analys. De visar att Europas snabbt växande solenergikapacitet nu fungerar som ett ekonomiskt skydd när priserna på fossilgas skjuter i höjden.
Gaspriserna steg kraftigt efter konflikten
I mars 2026 blev läget spänt när konflikten med Iran trappades upp. Osäkerheten kring transporter genom Hormuzsundet och skador på gasinfrastrukturen gjorde att europeiska gaspriserna steg till över 60 euro per megawattimme. För att sätta det i perspektiv låg priset innan krisen på ungefär 30 euro per megawattimme – alltså en fördubbling på bara några veckor.
SolarPower Europe har räknat ut att den befintliga solkraftsflottan i Europa under mars månad i genomsnitt sparade omkring 110 miljoner euro per dag. Detta beror på att solen producerade el som annars hade behövt komma från gaskraftverk. När solen skiner behöver man helt enkelt mindre gas för att hålla ljuset tända och apparaterna igång.
Solkraft blev Europas ekonomiska buffert
Rapporten visar hur förnybar energi allt mer fungerar som en ekonomisk säkerhetsbuffert när geopolitiska kriser driver upp priserna på fossila bränslen.
– Solenergin visar fördelarna med ett energisystem där förnybart står i centrum, säger Walburga Hemetsberger, vd på SolarPower Europe.
Organisationen uppskattar att om de höga gaspriserna fortsätter under resten av 2026 kan EU:s befintliga solkraftkapacitet generera besparingar på upp till 67 miljarder euro. Det är pengar som skulle kunna gå till skolor, sjukvård eller klimatprojekt istället för att betala för dyr importerad gas.
Energiomställningen får ny säkerhetspolitisk roll
Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 ökade investeringarna kraftigt i europeisk vind- och solkraft. Nu används samma argument igen när Mellanösternkrisen skapar ny osäkerhet kring fossil energi.
Enligt European Investment Bank har EU:s investeringar i ren energi mer än fördubblats sedan 2015 och ligger idag på över 400 miljarder euro per år. Det innebär att varje år ungefär lika mycket pengas sätts in i sol- och vindkraft som i hela Sveriges statsbudget.
Soltak får nytt uppsving
Den stigande energioron har också lett till ett nytt uppsving för privata solcellsinstallationer runt om i Europa. Enligt Reuters har efterfrågan på solcellssystem för villor och företag ökat kraftigt sedan Iran‑konflikten började. Många hushåll försöker skydda sig mot stigande elpriser och energiosäkerhet genom att producera sin egen el på taket.
Samtidigt pekar flera analytiker på att Europa fortfarande är starkt beroende av fossilgas, särskilt inom industrin och för uppvärmning av byggnader. Det betyder att även om solen hjälper mycket på elmarknaden finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller värme och tung industri.
Batterier blir nästa stora fråga
Branschorganisationerna varnar nu för att fortsatt utbyggnad av solkraft måste kombineras med energilagring och flexibel elproduktion. Utan batterier kan överskottsel från soliga dagar inte sparas till natten eller molniga perioder.
Enligt SolarPower Europe krävs betydligt större investeringar i batterilager för att ytterligare minska Europas beroende av fossilgas och stabilisera elpriserna. De räknar med att med 10 miljarder euro skulle EU exempelvis kunna installera omkring 8 gigawatt ny solkraft eller stora mängder batterikapacitet. Det är ungefär lika mycket solkraft som skulle kunna försörja flera miljoner hushåll med el under ett år.
Iran‑konflikten har blivit ett stresstest för Europas energisystem
Skillnaden mot energikrisen 2022 är att EU nu har betydligt större mängder sol- och vindkraft installerad. Det innebär att förnybar energi inte längre bara ses som klimatpolitik utan allt mer som ekonomisk och geopolitisk säkerhetspolitik.
Samtidigt kvarstår Europas stora svaghet: beroendet av fossilgas för industri, uppvärmning och reservkraft. Därför väntas nästa stora energidebatt i EU handla mindre om själva elproduktionen – och mer om lagring, elnät och stabilitet. För att klara framtida kriser behöver man både mer sol och vind och smarta system som kan lagra och fördela el när det behövs.
Källa:
SolarPower Europe, Reuters, European Investment Bank, PV Tech, Renewables Now.
Fakta:
Solkraft stod för omkring 11 procent av EU:s elproduktion under 2024 och har nu passerat kolkraft i flera medlemsländer. Samtidigt står naturgas fortfarande för en betydande del av Europas uppvärmning och reservkraft, vilket gör energimarknaden fortsatt känslig för geopolitiska konflikter och störningar i LNG‑importen.
