Bonava har låtit undersöka hur människor i Sverige, Finland, Tyskland, Estland, Lettland och Litauen tänker på sitt boende, sin familj och sitt arbete. Undersökningen, som gjordes av insightsbyrån VAKN och sammanfattas i rapporten Happy Neighbourhood Report 2026, omfattar nästan 4 000 intervjuer. Resultatet visar att unga allt oftare väljer att inte skaffa barn, att många äldre hellre stannar kvar i sitt nuvarande hem och att distansarbete har blivit en vanlig del av vardagen. Samtidigt skiljer sig synen på trygghet och framtidens boende mellan generationerna. Nedan följer en lättläst sammanfattning av de viktigaste slutsatserna, anpassad för tonåringar.
Färre unga planerar för barn
En av tre unga vuxna säger att de varken har eller planerar att skaffa barn. Skillnaderna mellan länderna är stora: i Finland är andelen nästan hälften (47 procent), medan den i Sverige ligger på 26 procent, i Tyskland på 30 procent och i Baltikum på ungefär 24 procent. Detta innebär att efterfrågan på stora familjebostäder med flera sovrum kan minska framöver. Istället efterfrågas bostäder som kan anpassas efter olika livsstilar – till exempel en lägenhet som enkelt kan göras om till ett hemmakontor, ett gästrum eller ett utrymme för hobbyer. Många unga värderar också möjligheten att bo nära kollektivtrafik, kultur och nöjen, eftersom de inte längre planerar att behöva en stor trädgård eller ett hus för barn att springa i. Byggbolag och kommuner behöver därför tänka på flexibla planlösningar och gemensamma ytor som kan användas på många olika sätt, så att bostaden passar både den som vill leva ensam, den som delar lägenhet med vänner och den som kanske senare bestämmer sig för att skaffa familj.
Många äldre tror inte att de kommer att flytta
Bland personer mellan 65 och 74 år uppger hela 45 procent att de sannolikt inte kommer att flytta från sitt nuvarande hem. Av dem som ändå överväger att flytta säger 34 procent att de söker ett hem som är enklare att underhålla – till exempel en bostad utan trappor, med mindre trädgård eller med tillgång till hissen. Intresserade av helt nybyggda områden är betydligt färre bland de äldre: bara 26 procent av 65‑74‑åringarna kan tänka sig att bo i ett nybyggt område, medan 40 procent av 20‑29‑åringarna är öppna för det. Detta visar att många äldre värderar trygghet och bekvämlighet framför nyhet och modern design. De vill ofta bo kvar i samma kvarter där de har sina vänner, sina affärer och sina vårdcentraler. För att möta detta behov måste bostadsområden erbjuda alternativ som är både tillgängliga och socialt aktiva – till exempel lägenheter med hiss, gemensamma tvättstugor, närliggande vårdcentraler och mötesplatser där äldre kan träffas utan att behöva ta långa promenader eller åka långt med bil.
Distansarbete påverkar bostadens funktion
Efter pandemin har många företag fortsatt att tillåta eller till och med uppmuntra distansarbete. Enligt undersökningen arbetar 41 procent av de yrkesverksamma minst en dag i veckan hemifrån, och nästan 27 procent säger att de skulle vilja ha en särskild arbetsplats i bostaden. Detta innebär att hemmet inte längre bara är en plats för sömn och fritid, utan också ett kontor. För att fungera väl behöver bostaden därför ha en tyst hörna eller ett rum som kan avskärmas från resten av lägenheten. Samtidigt efterfrågar många möjligheten att dela arbetsytor med grannar – 35 procent säger att de kan tänka sig att använda ett coworking-utrymme i huset eller kvarteret. Detta öppnar för nya typer av gemensamma utrymmen: små arbetsrum med skrivbord, skrivare och bra internetuppkoppling som de boende kan boka när de behöver. För unga som ofta flyttar eller delar lägenhet kan detta vara ett sätt att få tillgång till ett professionellt arbetsutrymme utan att behöva hyra ett eget kontor. För äldre som kanske vill fortsätta arbeta deltid eller driva ett litet företag hemifrån kan det innebära ökad flexibilitet och möjlighet att vara mer delaktiga i kvarterets liv.
Flexibilitet blir viktigare över tid
Undersökningen visar tydligt att flexibilitet är en efterfrågad egenskap i bostäder, oavsett ålder eller livssituation. Det handlar om möjligheten att förändra planlösningen – till exempel att flytta en vägg för att skapa ett större rum, att bygga en alkov för ett hemmakontor eller att göra om ett förråd till ett extra sovrum. Många uppger att de vill kunna anpassa bostaden efter förändrade behov, som när barn flyttar hemifrån, när man börjar studera eller när man får nya intressen som kräver mer utrymme. Denna flexibilitet kan uppnås genom smarta bygglösningar: väggar som enkelt kan flyttas, modulära möbler som går att kombinera på olika sätt och tekniska installationer som går att uppdatera utan stora renoveringar. För kommuner och byggföretag innebär detta att man måste tänka långsiktigt när man planerar nya bostadsområden – inte bara bygga för dagens behov utan skapa hus som enkelt kan förvandlas när människornas liv förändras. På så sätt kan bostäder behålla sitt värde och sin attraktivitet under många år, samtidigt som de minskar behovet av att flytta bara för att få ett annat utrymme.
Trygghet viktigast för många
Trots alla skillnader mellan länder och generationer framträder trygghet som en gemensam prioritering. Nästan hälften av de tillfrågade (49 procent) säger att ett säkert och trivsamt område är avgörande när de väljer var de
