Introduktion
Under de senaste tio åren har vi ofta hört att klimatet kommer att bli katastrofalt om vi inte ändrar våra vanor snabbt. Rubriker har varnat för stigande havsnivåer, outhärdlig hetta och ett jordens undergång som verkar nära förestående. Mycket av den här bilden har byggt på ett särskilt klimatscenario som kallas RCP8.5. Det har presenterats som ett ”värsta tänkbara” framtidsläge – ett slags ”business as usual” där vi fortsätter precis som tidigare utan någon större förändring. Nu har emellertid FN:s egen klimatpanel, IPCC, officiellt sagt att RCP8.5 är osannolikt. Detta är en viktig nyhet, men den har fått väldigt lite uppmärksamhet i svenska medier. I den här artikeln går vi igenom vad RCP8.5 är, varför det ifrågasattes, hur verkligheten har förändrats och vad det betyder för de beslut som fattats utifrån scenariot. Vi avslutar med en kort reflektion över varför svenska tidningar har varit tysta kring denna utveckling.
Vad är RCP8.5?
RCP står för Representative Concentration Pathway och är ett sätt att beskriva hur mycket växthusgaser som kan släppas ut i atmosfären under olika framtida scenarier. Siffran 8,5 anger den så kallade radiativa forcingen – ett mått på hur mycket extra värme som fångas upp av atmosfären – som skulle uppnås år 2100 om utsläppen fortsatte öka kraftigt. För att nå den nivån förutsatte RCP8.5 flera antaganden: kol skulle fortsätta att vara dominerande energikälla, den globala befolkningen skulle växa mycket snabbt, och det skulle göras väldigt lite för att begränsa utsläppen. Med andra ord beskrev scenariot en värld där vi nästan inte gör någonting för att minska vår klimatpåverkan. På grund av dessa extrema antaganden ledde RCP8.5 till mycket höga prognoser för temperaturökning – ofta uppåt 4–5 °C över förindustriella nivåer – och därmed till dramatiska konsekvenser som kraftig havsnivåhöjning och extrema väderhändelser.
Varför kritiserades RCP8.5 redan tidigare?
Redan för ungefär tio år sedan började forskare och energianalytiker påpeka att antagen i RCP8.5 inte stämde med vad som faktiskt hände i världen. Kolanvändningen ökade inte alls i den takt som modellerna förutsåg; istället började många länder stänga ner kolkraftverk och satsa på förnybar energi som vind och sol. Befolkningstillväxten visade sig också vara lägre än de höga antagandena, delvis på grund av bättre tillgång till utbildning och preventivmedel i många delar av världen. Dessutom började utsläppstrenderna peka mot en långsammare ökning eller till och med en stabilisering i vissa regioner, tack vare klimatpolitik, teknikutveckling och förändrade konsumtionsvanor. Kritiker menade därför att RCP8.5 var ett orealistiskt ”värsta fall” som snarare speglade en dystopisk fantasi än en trolig framtid.
Hur har verkligheten förändrats sedan scenariot skapades?
När RCP8.5 först formulerades i början av 2000‑talet baserades antagen på data som bara gick fram till ungefär 2014. Sedan dess har flera viktiga förändringar skett:
- Kolens nedgång: Globalt har kolanvändningen minskat med ungefär 30 % sedan 2014, och många länder har satt upp mål för att helt fasa ut kolkraft inom de närmaste decennierna.
- Förnybar energi explosion: Kostnaden för sol- och vindkraft har fallit med över 80 % sedan 2010, vilket har lett till en snabb utbyggnad. År 2023 stod förnybar energi för nära 30 % av global elproduktion, och andelen fortsätter att växa.
- Befolkningstillväxt: FN:s senaste prognoser visar att världens befolkning kommer att stabilisera sig kring 10–11 miljarder vid seklets slut, långt under de 12–13 miljarder som RCP8.5 antog.
- Utsläppstrender: Även om globala koldioxidutsläpp fortfarande är höga, har tillväxttakten avtagit. Vissa år har utsläppen till och med minskat något, tack vare effektivare energianvändning och övergång till renare bränslen.
Alla dessa faktorer innebär att den väg som RCP8.5 beskrev – en okontrollerad ökning av kolanvändning och befolkning – inte längre matchar vad vi faktiskt ser.
Vad säger IPCC nu?
Inför den kommande sjätte utvärderingsrapporten (AR6) har den forskargrupp som tar fram klimatscenarierna för IPCC presenterat ett nytt ramverk kallat CMIP7. I detta ramverk har de tidigare extremscenarierna – inklusive RCP8.5, SSP5‑8.5 och SSP3‑7.0 – tagits bort eftersom de nu bedöms som osannolika. Det nya medelvärdesscenariot förutspår ungefär 71 gigaton koldioxidutsläpp per år vid seklets slut, jämfört med de tidigare 128 gigaton som RCP8.5 räknade med. Det är nästan en halvering. Till följd av detta har temperaturprojektionerna justerats ner med upp till 1,4 °C jämfört med de tidigare högsta uppskattningarna. Med andra ord: om världen fortsätter på den nuvarande vägen – med fortsatt utbyggnad av förnybar energi, viss kolavveckling och måttliga befolkningsökningar – är det mycket osannolikt att vi kommer att nå de extrema uppvärmningsnivåer som RCP8.5 förutsåg.
Vilka konsekvenser har detta för tidigare beslut?
Eftersom RCP8.5 har legat till grund för många analyser och beslut, är förändringen av scenariot inte bara en akademisk detalj. Det har påverkat:
- Finansiella institutioner: Europeiska centralbanken, Bank of England och den amerikanska Federal Reserve har använt RCP8.5 i sina stresstester för att bedöma hur klimatrelaterade risker skulle kunna påverka bankernas balansräkningar. Om scenariot överskattar risken kan det leda till överdrivet konservativa kapitalkrav, vilket i sin tur kan påverka utlåning och investeringar.
- Energi- och klimatpolitik: Flera länder har satt upp sina klimatmål och investeringsplaner utifrån antaganden om mycket höga framtida utsläpp. Om dessa antaganden visar sig vara för pessimistiska kan det innebära att resurser har allokerats på sätt som kanske inte är optimala – exempelvis genom att satsa för mycket på vissa anpassningsåtgärder som kanske inte behövs i samma omfattning.
- Forskning och rapportering: Tusentals vetenskapliga artiklar har använt
