Vad händer med elpriserna i Sverige just nu?
Den senaste veckan har elpriserna i Sverige generellt gått ner, men det finns ett undantag: elområde SE2 har faktiskt blivit dyrare. Systempriset, som är ett genomsnitt för hela landet, föll med 8 procent jämfört med föregående vecka och låg på 93,1 EUR/MWh. Det betyder att om du köper el på den öppna marknaden kostar den mindre än förra veckan för de flesta svenska hushåll. I SE1, som omfattar stora delar av norra Sverige, sjönk priset med 4 procent till 65,6 EUR/MWh. SE3 och SE4 följde samma trend med nedgångar på 2 respektive 5 procent, vilket gav priser på 86,0 EUR/MWh och 98,3 EUR/MWh. SE2 däremot stack ut med en ökning på 5 procent och ett veckomedel på 72,9 EUR/MWh. Detta visar att elmarknaden inte är helt enhetlig – olika delar av landet kan påverkas av lokala faktorer.
Varför stiger priset bara i SE2?
SE2 täcker främst Stockholm och delar av Mälardalen, ett område med hög befolkningstäthet och stor efterfrågan på el, särskilt under vardagar när kontor, skolor och kollektivtrafik går för fullt. När efterfrågan ökar samtidigt som tillgången inte hänger med, trycker priset uppåt. Dessutom kan SE2 vara mer beroende av importerad el från andra länder eller andra elområden när den lokala produktionen är lägre. Om det till exempel blåser mindre eller om kärnkraftverk i närheten går ner för underhåll, måste SE2 köpa el dyrare från andra källor, vilket pressar upp spotpriset. I de andra områdena är balansen mellan produktion och förbrukning något bättre just nu, vilket gör att priserna faller.
Hur påverkar vädret elpriserna?
Vädret spelar en stor roll för både elproduktion och elförbrukning. Den senaste veckan låg medeltemperaturen i Sverige på 9,5 grader Celsius, vilket är kallare än det normala värdet på 11,2 grader. Kallare väder innebär att folk behöver värma sina hem mer, vilket ökar elförbrukningen – särskilt i hus som använder elvärme eller värmepumpar. Samtidigt kan kallt väder påverka vindkraften negativt om det blir mindre vind, medan det kan öka efterfrågan på el för uppvärmning. I detta fall var temperaturen lägre än normalt, vilket troligen bidrog till att hålla uppe efterfrågan och därmed förhindrade ett ännu större prisfall i vissa områden.
Kärnkraftens roll i elförsörjningen
Kärnkraft är en stabil bas i Sveriges elsystem eftersom den producerar el oavsett väder. Förra veckan låg den tillgängliga kärnkraften i Sverige på i genomsnitt 49 procent av maxkapaciteten, medan hela Norden låg på 59 procent. Det betyder att nästan hälften av Sveriges kärnkraftverk antingen stod still för underhåll eller körde på låg effekt. När kärnkraften producerar mindre måste andra energikällor – som vattenkraft, vindkraft eller import – täcka luckan. Detta kan göra systemet mer känsligt för prisändringar, särskilt om de andra källorna också är begränsade. I SE2 kan en lägre kärnkraftstillgänglighet ha förstärkt prisökningen, eftersom området då fick förlita sig mer på dyrare alternativ.
Vindkraft – både upp- och nedgångar
Vindkraft är en viktig förnybar källa, men dess produktion varierar kraftigt med vindförhållandena. I Sverige minskade vindkraftsproduktionen med 5 procent jämfört med föregående vecka, medan hela Norden faktiskt såg en ökning på 8 procent. Detta visar att vindförhållandena kan vara mycket lokala: medan vissa delar av landet hade bra vind, hade andra – kanske inklusive SE2 – sämre förhållanden. När vindkraften producerar mindre måste elsystemet kompensera med andra källor, vilket kan driva upp priserna om dessa alternativ är dyrare eller mindre tillgängliga. Samtidigt visar den nordiska ökningen att det finns potential att balansera ut lokala nedgångar genom att överföra el mellan länder, något som nordiska elmarknader är bra på.
Fossila bränslen och deras inverkan på elpriset
Även om Sverige använder mycket förnybar el, påverkas priserna fortfarande av globala marknader för kol, olja och gas. Förra veckan steg terminspriset på kol med 1,8 procent till 114,4 USD/ton, oljepriset ökade med 0,4 procent till 105,8 USD/fat och gaspriset gick upp med 6,2 procent till 47,4 EUR/MWh. När dessa bränslen blir dyrare blir det också dyrare att producera el i kraftverk som använder dem, särskilt i länder som är mer beroende av fossila bränslen. Även om Sverige självt har liten direkt användning av kol eller olja för elproduktion, kan högre gaspriser påverka priset på importerad el från exempelvis Danmark eller Tyskland, där gaseldade kraftverk står för en större del av produktionen. Detta kan indirekt trycka upp spotpriserna också i Sverige, särskilt i områden som är starkt kopplade till export/import.
Vad betyder detta för vanliga hushåll och ungdomar?
För de flesta svenska hushåll innebär det fallande systempriset att elräkningen kan bli något lägre än föregående vecka, förutsatt att man har ett rörligt avtal som följer spotpriserna. I SE2 kan dock motsatsen gälla – där kan räkningen bli lite högre på grund av prisökningen. För ungdomar som bor hemma eller precis har flyttat till egen lägenhet är det bra att veta hur elpriserna fungerar: om du har möjlighet att styra när du använder mycket el (t.ex. ladda elbilen eller köra tvättmaskinen) kan du spara pengar genom att göra det när priset är lågt, ofta på nätter eller helger när
