Inledning
I Sverige är elpriset något som många pratar om, särskilt när det blir dyrare. Under våren 2026 har experterna från energiföretaget Bixia varnat för att priset kan bli högre än förra året. Anledningen är en svag vårflod i norra Sverige, vilket innebär att mindre vatten kommer att kunna användas för att producera el i vattenkraftverken. I den här artikeln går vi igenom vad som händer, varför det spelar roll och vad det kan betyda för dig och din familj.
Vad är en vårflod och varför är den viktig?
Varje vår smälter snön som har fallit under vintern i fjällen och i Norrland. Det smältande vattnet rinner ner i älvar och sjöar och fyller upp vattenmagasinen som ligger bakom vattenkraftverken. När det finns mycket vatten kan kraftverken producera mycket el utan att behöva bränna fossila bränslen eller köpa el från andra länder. Det gör att elpriserna ofta blir lägre på våren och sommaren. Om snömängden är låg blir vårfloden svagare, magasinen fylls inte upp lika mycket och kraftverken får mindre vatten att jobba med. Då måste elproduktionen kompletteras på andra sätt, vilket ofta blir dyrare.
Bixias prognos för maj och juni 2026
Enligt Bixia väntas systempriset – det pris som används som referens för hela elmarknaden – ligga på cirka 55 öre per kilowattimme (kWh) i maj och 50 öre i juni 2026. För att sätta det i perspektiv kan vi jämföra med samma månader förra året: maj 2025 låg priset på 31 öre/kWh och juni 2025 på bara 21 öre/kWh. Även april 2026 ser ut att bli dyrare än april 2025, med ett preliminärt pris på omkring 70 öre/kWh. Det innebär att elpriserna förväntas ligga på en betydligt högre nivå än vad vi varit vana vid under de senaste åren.
Varför blir priset högre?
Det finns flera faktorer som samverkar:
- Låg snömängd i Norrland – Vintern 2025/2026 gav mindre snö än normalt, särskilt i de inlandområden som matar de största vattenmagasinen.
- Negativ hydrologisk balans – Just nu ligger balansen på minus 20 terawattimmar (TWh), vilket betyder att det finns 20 TWh mindre vatten i magasinen än vad som skulle behövas för att täcka normal produktion. Förra året vid samma tidpunkt låg balansen på ett överskott mellan 5 och 10 TWh.
- Minskad tillrinning – Prognosen säger att den största tillrinningen (mängden vatten som rinner in i magasinen) kommer att nå sin topp i slutet av maj på omkring 7 TWh per vecka. Det är lägre än vad som brukar hända ett normalår, då topparna ofta ligger över 10 TWh/vecka.
- Beroende av sommarens nederbörd – Om sommaren blir torr kommer magasinen inte att fyllas upp tillräckligt, och priserna kan fortsätta att stiga. Om det däremot blir mycket regn kan situationen förbättras, men det krävs flera veckor med betydande nederbörd för att kompensera underskottet.
Vad betyder detta för elpriserna i praktiken?
För att göra siffrorna mer konkreta kan vi tänka oss ett vanligt hushåll som använder ungefär 20 000 kWh per år (ungefär 1 600 kWh per månad). Om priset ligger på 55 öre/kWh i maj blir månadskostnaden för elen ungefär 880 kronor (1 600 kWh × 0,55 kr/kWh). Förra året samma månad skulle kostnaden ha varit bara omkring 496 kronor (1 600 kWh × 0,31 kr/kWh). Skillnaden är alltså nästan 400 kronor extra bara för en månad. Under juni blir skillnaden liknande, men något mindre eftersom priset väntas sjunka till 50 öre/kWh.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa siffror är ungefärliga och att faktiska kostnader också påverkas av elavtal, eventuella fasta avgifter och hur mycket el du faktiskt använder. Men trenden är tydlig: när systempriset går upp, blir också räkningen högre för de flesta konsumenter.
Hur påverkas de olika elområdena?
Sverige är uppdelat i fyra elområden (SE1–SE4). De norra områdena (SE1 och SE2) ligger närmare vattenkraften och påverkas direkt av hur mycket vatten som finns i magasinen. De södra områdena (SE3 och SE4) får sin el från en blandning av kärnkraft, vindkraft och import från andra länder. När vattenkraften producerar mindre el måste de södra områdena ofta köpa mer el från norr eller från andra länder, vilket kan driva upp priset även där. Bixia pekar på att de södra delarna kan få en ännu tydligare prisökning än norr, eftersom de är mer beroende av att balansen i systemet hålls uppe genom handel.
Vad kan hända om sommaren blir torr?
Om det inte kommer tillräckligt med regn under sommaren kommer vattenmagasinen att fortsätta att vara låga. Det innebär att kraftverken får mindre vatten att arbeta med under hela hösten och kanske även vintern. I så fall kan priset hålla sig högt eller till och med stiga ytterligare, särskilt om efterfrågan ökar när det blir kallare och människor använder mer värme och belysning. En torr sommar kan också leda till att man måste starta upp dyrare reservkraftverk som kör på fossila bränslen, vilket både kostar mer och har större klimatpåverkan.
Vad kan hända om sommaren blir blöt?
Om det kommer mycket regn, särskilt under juni och juli, kan magasinen fyllas upp snabbare än väntat. Det skulle kunna pressa ner systempriset igen, kanske till nivåer närmare de vi såg 2025. Dock krävs det inte bara några enstaka regnskurar utan flera veckor med jämn och betydande nederbörd för att kompensera det nuvarande underskottet på 20 TWh. Meteorologerna följer noggrant utvecklingen, men det är svårt att säga med säkerhet hur sommaren kommer att bli redan nu.
Vad kan du som tonåring göra?
Även om du inte själv styr väderförhållandena eller elmarknaden finns det några enkla saker du kan tänka på för att påverka din egen elförbrukning och kanske spara pengar:
- Stäng av lampor och apparater när du inte använder dem. En enkel vana som att släcka ljuset när du lämnar ett rum kan spara flera kilowattimmar per dag.
