Introduktion
Regeringen vill skapa ett nytt moln för att lagra och bearbeta känslig information inom försvar och underrättelseverksamhet. SVT Nyheter var först med att rapportera om planerna. Bakgrunden är ett osäkrare säkerhetsläge och ett växande behov av att hantera enorma mängder data snabbare och säkrare. Arbetet sker bakom stängda dörrar, men flera myndigheter har fått i uppdrag att utreda vad som behövs och vilka lösningar som finns.
Bakgrund
Försvarsmakten, Säkerhetspolisen (Säpo), Försvarets radioanstalt (FRA) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har alla fått analysera behovet av ett nytt moln. I en gemensam rapport konstateras att dagens säkerhetsutmaningar kräver en övergång till molnbaserad teknik. Anledningen är enkel: mängden information som kommer från sensorer, satelliter och drönare växer explosionsartat, och de gamla systemen klarar inte av att bearbeta den i tid.
Varför molnet?
Ett moln är i grunden ett nätverk av servrar som finns på många olika platser men som kan nås via internet. Det gör det möjligt att lagra huge mängder data och att använda kraftfulla datorer för att analysera dem utan att varje myndighet måste bygga egna dyra datorhallar. För försvar och underrättelse betyder det att man snabbt kan kombinera bilder från satelliter, signaler från radio och rörelser från drönare till en samlad bild av vad som händer på ett slagfält eller i ett hotområde.
Lärdomar från Ukraina
Kriget i Ukraina har visat hur viktig datatillgång och analysförmåga är i moderna konflikter. Försvarsminister Pål Jonson har pekat på att mängden information på slagfältet har ökat kraftigt sedan konflikten började. Soldater och befäl behöver få tillgång till uppdaterade kartor, fiendens rörelser och väderförhållanden i realtid. I Ukraina har både väst och ryska styrkor använt kommersiella satellitbilder och drönarfilmer för att få överblick. Erfarenheterna visar att den som kan bearbeta snabbast ofta får ett övertag.
Risker med utländska leverantörer
Samtidigt lyfter rapporter från underrättelsemyndigheterna risker med att låta utländska företag hantera svensk försvarsinformation. De största molnleverantörerna idag är amerikanska företag som Amazon Web Services, Microsoft Azure och Google Cloud. Om känslig data lagras hos dem finns en teoretisk risk att andra stater kan få insyn, antingen genom lagar i deras hemland eller genom hackning. En svensk molnaktör har framhållit att beroende av utländska leverantörer innebär en sårbarhet som Sverige bör försöka minska genom att bygga upp egen kapacitet.
Svenska alternativ
Det finns flera svenska företag som arbetar med molnlösningar riktade till offentlig sektor och försvar. Exempelvis har företag som Elastx, Basefarm och Telia erbjudit tjänster som ligger inom svenska gränser och som lyder under svensk lagstiftning. Dessa aktörer argumenterar för att ett svenskt moln skulle ge bättre kontroll över vem som får tillgång till data och att det skulle stärka den nationella säkerheten. Samtidigt är de ofta mindre än de amerikanska jättarna och kan ha begränsad kapacitet när det gäller att hantera de absolut största datamängderna.
Vad händer nu?
Just nu pågår en behovskartläggning hos Försvarsmakten, Säpo, FRA och FOI. De ska ta reda på vilka typer av data som behöver lagras, hur snabbt de måste kunna bearbetas och vilka säkerhetskrav som ställs. Försvarsminister Pål Jonson vill ännu inte gå in på detaljer kring en eventuell upphandling, utan hänvisar till att myndigheterna först måste ha en klar bild av sina behov. När den analysen är klar kommer troligen en upphandling att starta, där både internationella och svenska leverantörer får lämna anbud.
Slutsats
Regeringens plan att skapa ett nytt moln för försvars- och underrättelseinformation är ett svar på ett förändrat säkerhetsläge där data spelar en allt större roll. Erfarenheterna från Ukraina visar att snabb tillgång till och analys av information kan vara avgörande i ett konfliktläge. Samtidigt finns det legitima oro för att lämna över känslig data till utländska företag. Genom att utreda både internationella och svenska alternativ hoppas man hitta en lösning som ger både den tekniska kapacitet som behövs och den säkerhet som krävs. För ungdomar som är intresserade av teknik och säkerhet visar detta hur samhället försöker balansera innovation med skydd i en allt mer uppkopplad värld.
