Tysklands elproduktion från gaskraftverk har ökat till den högsta nivån sedan 2021
Tysklands elproduktion från gaskraftverk har ökat till den högsta nivån sedan 2021, enligt nya siffror från LSEG. Under perioden januari till oktober i år har landet genererat 41,6 terawattimmar el från gas – vilket motsvarar 19 procent av elmixen. Det är den högsta andelen sedan 2019, enligt klimatdataorganisationen Ember.
Den ökade gasanvändningen sker samtidigt som elproduktionen från vindkraft varit svag, särskilt under hösten. Detta beror på att vindhastigheterna varit låga, vilket gör att vindkraftverken inte kan producera så mycket el som de skulle kunna. Dessutom har solens strålar varit svaga under vinterhalvåret, vilket gör att solcellerna inte kan producera så mycket el heller.
Gasberoendet ökar – Tyskland bränner mer gas inför vintern
Låga vindhastigheter och fortsatt begränsade solresurser under vinterhalvåret gör att Tyskland sannolikt kommer att fortsätta förlita sig på gaskraften även under årets kallaste månader. Även vattenkraften har producerat mindre än normalt, vilket beror på att vattennivåerna i floder och magasin är lägre än normalt.
– Kombinationen av svag vind, låg sol och minskad vattenkraft gör att gasen får ta över en allt större del av elproduktionen, konstaterar Reuters energianalytiker Gavin Maguire. Detta betyder att Tyskland kommer att behöva importera mer gas för att täcka sitt energibehov, vilket kan leda till högre priser och en ökad sårbarhet för energiförsörjningen.
Vind- och vattenkraft faller – trots ny kapacitet
Siffror från LSEG visar att vind- och vattenkraften tillsammans stod för 34 procent av Tysklands elmix mellan januari och oktober, en nedgång med 7 procentenheter jämfört med föregående år. Detta trots att landet har satt rekord i nyinstallerad vindkraft under första halvåret 2025. Att den installerade kapaciteten växer men ändå inte leder till högre elproduktion visar enligt kritiker på teknikens väderberoende och sårbarhet.
Under vinterhalvåret sjunker produktionen från både sol- och vindkraft markant i Mellaneuropa. Vindkraften i synnerhet är volatil och oförutsägbar, vilket gör det svårt att planera och säkra energiförsörjningen. Dessutom är vattennivåerna i floder och magasin i delar av Tyskland lägre än normalt, vilket bidrar till det minskade tillskottet från vattenkraft.
Gasen saktar ned lagringen inför vintern
Den ökade användningen av gas i elproduktionen påverkar även EU:s samlade lagringsstrategi. Gaslagren i unionen var i början av november fyllda till drygt 83 procent av kapaciteten – men Tyskland ligger efter. Med gaslager på 75,2 procent är landet långt efter exempelvis Frankrike, Italien och Belgien, som alla passerat 90 procent.
Eftersom Tyskland har de största lagringskapaciteterna i Europa innebär en långsam påfyllning där att hela EU:s beredskap påverkas. Det ökade gasuttaget för elproduktion försvårar ytterligare, eftersom det minskar möjligheterna att fylla på lagren inför vintern. I ett läge där geopolitiska risker och exportberoende av LNG från USA och Qatar kvarstår, innebär varje fördröjning i lagringen ett större energipolitiskt sårbarhetsmoment för hela Europa.
Gasens roll växer i tysk energimix
Gasen har blivit en nödvändig reservkälla för Tysklands elsystem, särskilt sedan kärnkraften avvecklats och kolkraften skalats ned. Trots det höga priset och klimatbelastningen har gaskraften snabbt blivit ett viktigt komplement när de förnybara källorna sviktar. Enligt Ember var 2019 senaste gången gas stod för 19 procent av den tyska elproduktionen. I år är andelen tillbaka på den nivån – trots omfattande satsningar på förnybar energi.
Tyskland har efter energikrisen 2022 byggt upp omfattande infrastruktur för att importera flytande naturgas (LNG), men landets beroende av väderkänslig elproduktion skapar fortsatt osäkerhet. För att undvika elbrist under vintern krävs stabila reserver – vilket i praktiken innebär fortsatt hög andel gaskraft. Detta kan leda till högre utsläpp av växthusgaser och en ökad sårbarhet för energiförsörjningen, men det är en nödvändig åtgärd för att säkra landets energibehov.
