Inledning
Skola, arbete, affärer, fritid och grönområden – allt inom nära räckhåll. Tanken bakom 15-minutersstaden är att vardagens viktigaste funktioner ska finnas på gång- eller cykelavstånd, med målet att framför allt minska bilberoende och utsläpp. Visionen om 15-minutersstaden har fått stort genomslag internationellt, men ny forskning visar att den riskerar att missa målet om den bara tar sikte på att minska utsläpp.
Risk för isolerade stadsdelar
Det finns utmaningar med 15-minutersstaden som debatten och forskningen inte tagit hänsyn till tidigare. En ny studie vid Högskolan i Gävle lyfter sociala och ekologiska faktorer som behöver finnas med för att 15-minutersvisionen ska fungera. Tanken med visionen är god, men det krävs att vi tänker i ett bredare perspektiv. Annars finns risken att vi bygger städer som är både ekologiskt och socialt sårbara, säger Åsa Gren, universitetslektor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
Bredare perspektiv
I en ny vetenskaplig artikel visar Åsa Gren och Meta Berghauser Pont, professor i stadsbyggnad på Chalmers, att 15-minutersstaden inte räcker som lösning om man bara fokuserar på det lokala. För att visionen ska fungera i praktiken krävs att städerna eller stadsdelarna planeras i flera skikt. Forskarna lyfter tre exempel:
- Skyfall och översvämningar: Små lokala lösningar som gröna tak räcker inte – städer behöver även planeras utifrån ett större avrinningsperspektiv.
- Möten mellan människor: Om stadsdelar blir för självförsörjande minskar kontakten mellan olika grupper. Offentliga platser bör kopplas till stadens övergripande nätverk.
- Mat och pollinering: Grönområden kräver ekologiska samband över hela staden för att säkra biologisk mångfald och matproduktion.
Isolerade stadsdelar
Stadsdelar som följer 15-minuterstanken riskerar att bli socialt isolerade, lite som ett gated community, fast utan synliga murar. Om du bara rör dig i din egen bubbla finns risken att du bara träffar andra som ser ut och tänker som dig. Det leder ofta till dålig integrering, säger Åsa Gren. Forskarna varnar för att en alltför snäv tillämpning av 15-minuterskonceptet kan leda till så kallad "scale mismatch", där det som tros fungera lokalt inte levererar på grund av att kopplingarna till det större sammanhanget missas.
Lösning
Det handlar inte om att överge 15-minutersidén, utan om att stärka den. Den behöver kopplas till ekologiska nätverk, social inkludering och större funktionella samband i staden, säger Gren. Det är viktigt att vi tänker på hur vi kan skapa städer som är både hållbara och inkluderande, där alla har möjlighet att delta och bidra. Genom att ta hänsyn till de sociala och ekologiska faktorerna kan vi skapa städer som är bättre anpassade till framtidens utmaningar.
Slutsats
15-minutersstaden är en vision som har potential att skapa mer hållbara och livskvalitativa städer, men den måste utvecklas och breddas för att ta hänsyn till de komplexa utmaningar som städerna står inför. Genom att integrera sociala och ekologiska perspektiv kan vi skapa städer som är bättre rustade för framtiden och som ger alla invånare möjlighet att leva ett gott liv. Det är dags att börja tänka i ett bredare perspektiv och skapa städer som är anpassade till de utmaningar och möjligheter som den moderna staden erbjuder.
