Slovenien och Frankrike inleder samarbete inom kärnkraft
Slovenien och Frankrike har undertecknat en avsiktsförklaring om långsiktigt samarbete inom kärnkraftssektorn. För Slovenien representeras samarbetet av statsminister Robert Golob, och för Frankrike av president Emmanuel Macron. Avtalet omfattar bland annat gemensam teknologi, utbildning och en möjlig ny anläggning vid nuvarande Krško kärnkraftverk – där målet är att bygga en andra enhet, projektet benämnt JEK2.
Vid presskonferensen sa Golob:
– "Frankrike är en europeisk kärnkraftsmakt. Det är ett land som bygger sin koldioxidfria framtid på utvecklingen av kärnkraften."
Han fortsatte:
– "Om och när Slovenien beslutar att bygga den andra enheten vid Krško kommer vi att välja lika mellan två kvalificerade leverantörer… det handlar inte bara om amerikansk teknik utan även om fransk teknik. Jag tror att genom att ha två likvärdiga leverantörer till vår förfogande kan vi välja den lösning som är bäst för Slovenien på lång sikt och samtidigt ge projektet ett verkligt regionalt karaktär."
Macron betonade att avsikten är ett strategiskt partnerskap – inte bara handel. Han sade även:
– "När det gäller kärnkraft vill vi ha ett verkligt strategiskt partnerskap och inte bara ett handelspartnerskap. … Vi behöver bättre energiintegration av Slovenien i regionen och i Europa, så vi behöver också större konkurrenskraft."
Regionperspektiv och tekniska möjligheter
Projektet JEK2 är planerat att få en kapacitet på upp till 2 400 megawatt vid Krško, där den befintliga enheten har cirka 696 megawatt elektricitet och täcker omkring en tredjedel av Sloveniens elkraftproduktion. Diskussionen omfattar två huvudkandidater: amerikanska Westinghouse Electric Company och franska EDF – båda bedöms tekniskt lämpliga enligt studier.
Slovenien har tidigare planerat en folkomröstning om JEK2 men den ställdes in efter politiska tvister. Ett slutgiltigt investeringsbeslut är planerat till 2028.
Frågetecken kring kostnad och konkurrenskraft
Byggkostnaden för en enhet i projektet har uppskattats till mellan 9,314 miljarder euro och 15,371 miljarder euro, beroende på reaktortyp och effekt. Kritiker pekar på att satsningen kommer i en tid då flera europeiska länder redan har svårt att få sol- och vindprojekt att leva upp till förväntningarna. Att satsa tungt på kärnkraft kan ses som en omvänd strategi, där betydande kapitalbindning, långa byggtider och osäkerhet kring avfallshantering framträder tydligare än tidigare.
För Slovenien och regionen i sydöstra Europa finns målet att anläggningen ska täcka ett stort elbehov, inte bara internt utan också regionalt. Golob sade att anläggningen inte enbart är för Slovenien utan "som en anläggning med vilken regionen i sydöstra Europa skulle tillgodose en stor del av sitt elbehov".
Men kritiker hävdar att beroendet av storskalig teknisk infrastruktur och långsiktiga investeringar kan göra projektet sårbart – särskilt i ett scenario där förnybara energikällor sågs som huvudalternativ men inte fullt levererar.
Källor: World Nuclear News / SeeNews, 22 oktober 2025.
