Inledning
Trafikverket har lagt fram ett förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Planen omfattar satsningar på över 1 200 miljarder kronor och fokuserar på underhåll, kapacitet, klimatåtgärder och totalförsvarets behov. Målet är att stärka pendling, näringsliv och samhällsviktiga funktioner genom att rusta upp vägar, järnvägar, farleder och slussar för framtiden.
Trafikverkets plan i korthet
Sveriges klimatmål – nettonoll 2045, 70 procent minskning till 2030 och EU-krav 2025–2030 – ligger till grund för planförslaget. Trafikverket utgår från snabb elektrifiering, mer biodrivmedel och dämpad bränsledriven trafik. Investeringarna domineras av järnväg för att möjliggöra överflyttning från väg. För att maximera samhällsnytta skärps kostnadskontrollen, en riskreserv införs och kostnadsdrivande projekt omprövas.
Omprövningar och prioriteringar
Projekt som blir avsevärt dyrare eller ger lägre nytta tas bort eller görs om. Två objekt görs om: Gävle–Kringlan (ca 15,8 mdr) och Maria–Helsingborg (ca 10,5 mdr). Nio objekt utgår, vilket frigör över 20 mdr och möjliggör 27 nya, mer kostnadseffektiva satsningar. Rangordning styr investeringarna – järnväg prioriteras. Nya ersättningsobjekt får högst nettonuvärdeskvot.
Järnväg och ERTMS
Järnväg prioriteras och ERTMS (European Rail Traffic Management System) påskyndas. ERTMS är central för kapacitet och tillgänglighet. Införandet accelererar med mål att täcka högtrafikerade stråk till 2042; Stockholmsområdet undantas tills vidare. Ombordutrustning delfinansieras och optonätet rustas.
Väg: BK4 och trimningar
Bärighetsåtgärder nästan fördubblas till 42 mdr. Målet är BK4-nätet (vägar för 74-tonsfordon) på stamvägnätet 2030 och på hela strategiska nätet 2033. Statsbidrag till enskild väghållning ökas till 30 mdr. Trimningsåtgärder (≤150 mnkr) skalas upp.
Klimatanpassning och trafiksäkerhet
5 mdr av vägunderhållet riktas till riskreducerande åtgärder; cirka 1,4 mdr till järnvägens klimatanpassande trimningar. Säkerhetssatsningar ökar från ~14 till 20 mdr med automatiska trafiksäkerhetskameror, korsningsåtgärder, intrångsskydd och plattformsåtgärder.
OPS som verktyg
Fyra väg- och fem järnvägsobjekt pekas ut som möjliga för OPS (Offentlig-Privat Samverkan) för att nå effektivitetsvinster i genomförande, drift och underhåll.
Sjöfart och isbrytning
Slussbyten och farledsförbättringar ligger fast. Bidrag till ytterligare en ny isbrytare föreslås.
Västlänken
En granskning av Korsvägens entreprenad i Västlänken visade systematiska brister hos leverantören, vilket lett till ökade kostnader och förseningar. Trafikverket hävde därför i september kontraktet med entreprenören WLC. Den totala kostnaden för Västlänken beräknas till 32,2 miljarder kronor i 2009 års nivå, motsvarande 49,3 miljarder i 2025 års nivå. Beräkningen inkluderar Trafikverkets återbetalningskrav på 7,5 miljarder kronor i 2025 års nivå.
Nya större investeringar för Västra regionen
E45 Vänersborg–Mellerud: 13 km 2+1-väg, förbifart Frändefors och ny planskildhet. Göteborg–Alingsås: lokaliseringsutredning för högre kapacitet. Västkustbanan Tyllered: förbigångsspår för fler och längre godståg. Västkustbanan Halmstad C: nya uppställningsspår för ökad turtäthet. Öxnered–Lund: hastighetshöjning till 250 km/h för kortare restider.
Åtgärder som utgår
Sundsvall C–Dingersjö (Kubikenborg–Dingersjö), E18 Valnäs–riksgränsen (Töcksfors–Bäckevarv), Räppe station, Räppe–Växjö, E45 Säffle–Valnäs (Säffle–Hammar), E10 Kauppinen–Kiruna, E22 Gladhammar–Verkebäck, Malmbanan Boden–Gällivare (stängselsystem och passager), Essingeleden ledverk.
