Energimyndighetens nya kortsiktsprognos: Industrins elanvändning oförändrad trots osäkert globalt läge
Energimyndighetens nya kortsiktsprognos visar att det osäkra globala läget har lett till att flera industriprojekt lagts ned eller skjutits upp. Samtidigt tillkommer nya investeringar, vilket innebär att industrins elanvändning 2028 förväntas bli oförändrad jämfört med tidigare bedömning.
I Kortsiktsprognos sommar 2025 har reviderade data och nya industrisatsningar resulterat i vissa justeringar på kort sikt. Det osäkra omvärldsläget och den ekonomiska nedgången påverkar industrin och medför en tillfällig minskning av elanvändningen med 1,5 TWh år 2026. Bakom nedgången ligger dels inställda eller försenade industriprojekt, dels nya siffror från Konjunkturinstitutet som visar lägre förädlingsvärden.
– Samtidigt har nya projekt startat, vilket gör att industrins elanvändning 2028 beräknas bli densamma som i tidigare prognos, 55,5 TWh. Industrins omställning är en stor strukturomvandling och det är därför inte konstigt om företagens initiala planer justeras längs med vägen, säger Maria Westrin, chef för Energimarknadsenheten på Energimyndigheten.
Trender inom bränsleanvändningen
Flera trender inom bränsleanvändningen under prognosperioden förklaras av en så kallad "hängmatteeffekt", där energianvändningen sjunker i mitten av perioden för att sedan öka mot slutet. När nya projekt tillkommer mot slutet av perioden ökar förädlingsvärdet, vilket i sin tur leder till produktionsökningar i vissa industrigrenar. Därför förväntas även användningen av fossila bränslen öka med 0,8 TWh till 2028.
Osäkerheter i prognosen
Den osäkra och snabbt föränderliga omvärlden gör det svårt att göra exakta prognoser om industrins utveckling. – För att möta osäkerheten i industrins utveckling har vi gjort känslighetsanalyser av elanvändningen – både vid snabbare och långsammare tillväxt. Om industrins förädlingsvärde påverkas negativt av exempelvis den osäkra globala marknaden eller handelstullar, får det också effekter på elanvändningen som då blir lägre år 2028, säger Maria Westrin.
Fler centrala förändringar i prognosen:
- Användningen av dieselbränslen beräknas öka med 8 procent under prognosperioden, jämfört med 2 procent i föregående prognos. Det gäller både ren biodiesel och diesel med låginblandning av biodrivmedel enligt reduktionsplikten. Ökningen antas bero på högre priselasticitet, förändringar i lagerhållning och gränstankning i grannländer.
- Prognosen för elproduktion från solkraft har justerats ned med knappt 3 TWh för 2028, eftersom utbyggnadstakten av nya solcellsanläggningar är lägre än tidigare antagits.
- Kärnkraftens elproduktion 2025 har reviderats från 50 TWh till 47 TWh, till följd av den förlängda revisionen av Oskarshamn 3.
- Elanvändningen för tillverkning av elektrobränslen väntas stiga något mot slutet av perioden. Ett metanolprojekt antas starta tidigare än beräknat, vilket innebär att elanvändningen för vätgasproduktion ökar från 1,2 TWh till 1,4 TWh.
Sammanfattningsvis visar Energimyndighetens nya kortsiktsprognos att industrins elanvändning förväntas bli oförändrad till 2028, trots det osäkra globala läget. Detta beror på att nya projekt startar och att industrin genomgår en stor strukturomvandling. Prognosen visar också att användningen av fossila bränslen förväntas öka, medan elproduktionen från solkraft och kärnkraft revideras ned. Det är viktigt att följa utvecklingen och göra känslighetsanalyser för att möta osäkerheten i industrins utveckling.
